Effekttaxa elnät

Energi anger hur mycket el du använder under en viss tid och effekt hur mycket el som används vid en given tidpunkt. Energin du använder mäts i kilowattimmar (kWh) och effekten mäts i kilowatt (kW). Om du startar en diskmaskin, tvättmaskin och dammsugare samtidigt så blir ditt effektuttag högre än om du startar var och en av dem vid olika tillfällen. Den totala energianvändningen blir dock densamma om apparaterna i båda fallen körs under lika lång tid.

Effekttaxa – vad är det?

Effekttaxa är en taxa som tar hänsyn till hur mycket effekt du som konsument använder under olika tider och månader på året. För att minska sårbarheten på Sveriges elnät finns ett lagkrav att samtliga elnätsbolag i Sverige ska ha infört effekttaxa som avgiftsmodell från och med 2027.

Exakt hur effekttaxan ska fungera är upp till varje enskilt elnätsbolag men gemensamt är att effektuttagen ska vara huvuddelen i elnätsavgiften.

Vad blir skillnaden med effekttaxa mot dagens elnätsavgift

Traditionell elnätsavgift består av en fast del – en fast avgift – samt en rörlig del – en energiavgift. Hur stor den fasta avgiften är beror på hur stor huvudsäkring du som konsument har. Hur stor energiavgiften är beror på hur stor elförbrukningen är varje månad.

Med effekttaxa kommer ni fortsatt att betala en fast avgift och en energiavgift men den fasta avgiften kommer inte längre innehålla en effektkomponent, vilket är fallet i dagsläget, utan denna del kommer brytas ut och redovisas som en separat effektavgift där du som konsument kan påverka ditt effektuttag och på så sätt din månadskostnad.

Effekttaxans tre delar

Fast avgift

Den fasta avgiften beror på din säkringsnivå. Däremot är den oberoende av hur mycket el som används. Den fasta avgiften bidrar till att täcka kostnader för sådant som drift, underhåll, övervakning av elnätet ända fram till din anslutningspunkt samt mätning, beräkning och rapportering.

Energiavgift

Energiavgiften beror till skillnad från den fasta avgiften på hur mycket el (kWh) som förbrukas i anslutningspunkten. Ju mindre el som används, desto lägre energiavgift. Avgiften bidrar till att täcka kostnaderna för att transportera elen från produktionskällan till dig som konsument.

Effektavgift

Effektavgiften beror på ditt effektuttag, det vill säga hur mycket el du använder på en och samma gång. Använder du många maskiner och elprodukter samtidigt blir effektuttaget större än om du kör dem var för sig. Effekt mäts i kW.

Varför är det bra att utgå från effekt?

Det handlar om medvetenhet, samhällsansvar och säkra, anpassade nät. Systemet gynnar alla som håller nere sin effekt. Det är vårt sätt att uppmuntra våra kunder att använda elen på ett sätt som sparar pengar för hela samhället på sikt.

Vi på VänerEnergi ansvarar för att du alltid ska ha tillgång till el. För att klara det måste vi dimensionera vårt elnät efter ditt största möjliga elbehov. Om alla kunder kan jämna ut sin elanvändning så sjunker effekttopparna, och vi kan på så vis långsiktigt bygga mer anpassade nät.

Det handlar också om att du ska kunna påverka din kostnad och om vårt gemensamma samhällsansvar. Vi vill att du ska fundera över hur och till vad du använder el och göra medvetna val. Det lönar sig alltid att spara på energi och effekt, både för miljön och plånboken. Med den nya prisstrukturen med effekttaxor ges stora besparingar även de kalla månaderna när energikostnaderna vanligtvis är som högst.

Vad kommer effekttaxa innebära för oss? Blir det dyrare?

Exakt vad effekttaxa kommer att innebära för dig som konsument beror på hur stor din elanvändning är och när den sker. Fortsätter du att använda el som idag kan du troligtvis förvänta dig en något lägre elnätsfaktura under den varmare delen av året och en högre under den kallare delen på året.

För att bättre förstå din elanvändning rekommenderar vi att följa upp elanvändningen genom att studera dina fakturor samt statistiken på Mina sidor.

Tänk även över vilka förändringar ni kan göra för att påverka er elanvändning och därmed faktura. Effekttaxan innebär att ni har större möjlighet att påverka er elnätsavgift.

Är effekttaxan till för att elnätsbolag ska tjäna pengar?

Svaret är enkelt: nej. VänerEnergi har en intäktsram att förhålla sig till, vilken Energimarknadsinspektionen beslutar om och är tillsynsmyndighet över. Intäktsramen är densamma oavsett om VänerEnergi använder effekttaxa eller inte. 

VänerEnergis intäktsram ska inte vara större än att den täcker driftskostnader, avskrivningar och ger vinst som kan återinvesteras. Det är investeringar som VänerEnergi gör tillsammans för bygdens bästa.

Kan det inte bara produceras mer el?

Visst skulle det gå att producera mer el för att minska risken för effektbrist. 

Mer elproduktion skulle dock kräva investeringar i både i produktionsanläggningar och i elnätet. Det är kostnader som behöver fördelas på alla som förbrukar energi, inklusive VänerEnergis kunder. Dessutom skulle produktionen vara större än behovet under stora delar av dygnet, vilket inte är ett system i balans.

En mer hållbar väg att gå är att vi som konsumenter i stället sprider ut vår elanvändning under dygnet så att vi minskar de höga effekttopparna. Vi ”plattar till kurvan” tillsammans.

Dessutom har vi ju inte brist på el i Sverige, tvärtom finns det gott om el. Problemet uppstår när vi alla vill använda elen samtidigt.

Hur påverkas mikroproducenter av effekttaxan?

Effekttaxan berör endast konsumtion av el och inte produktion. Däremot, om er mikroproduktionsanläggning minskar ert behov via VänerEnergis elnät kan produktionen ha en fortsatt positiv inverkan på er elnätsavgift, även med effekttaxa.

Är det inte ert ansvar att vi har tillräcklig effekt i nätet?

Sveriges elnätsbolag har ansvar för att el ska kunna transporteras från producent till konsument. Dessutom har vi ansvar för att dimensionera elnäten för de effektuttag som förekommer olika tidpunkter.

Att vi har tillräckligt med effekt i nätet beror på två faktorer: produktion samt konsumtion. När de är i balans – vi har tillräcklig effekt i nätet – kallas det för effektbalans.

Effektbrist

Effektbrist uppstår när elen i elnätet helt enkelt inte räcker till under vissa perioder.

Över ett helt år producerar vi mer el än vi använder i Sverige. El kan inte lagras i någon större omfattning vilket gör att det alltid måste finnas en balans mellan produktion och konsumtion av el.

”Om behovet vid en tidpunkt är större än vad som kan produceras just då uppstår effektbrist.”

I Sverige har vi generellt så kallade effekttoppar mellan klockan 07–08 på morgonen och klockan 17–18 på kvällen då många förbrukar mycket el samtidigt. Då är risken för effektbrist som störst. Övriga tider kan tvärtom produktionen vara större än behovet.

Smartare användning av elnätet, vad ger det?

En sådan förändring medför att elnätet kan användas ännu bättre och vi slipper dyra utbyggnader för att hålla en väldigt hög kapacitet för ett fåtal dagar och timmar. Följden är att vi långsiktigt kan hålla nere de fasta avgifterna. Allmänt har ett jämnare uttag även en positiv påverkan på den ansträngda effektsituation som det talas om på flera håll i landet.

Med vårt prisincitament hoppas vi att ni ser ytterligare fördelar och möjligheter med att styra ert effektuttag. Därmed kan ni minska era elnätskostnader, hela året och mest på vintern.

Hur kan vi sänka vår effektavgift?

Här kommer fyra enkla tips:

• Sprid ut elanvändningen så mycket det går. Tänk på att inte köra maskiner och apparater samtidigt, åtminstone inte mer än nödvändigt.
• Ladda elbilar på natten.
• Använd gärna timer och smarta funktioner som hjälper till att hålla koll på klockan.

Det är också en god idé att sätta sig in i sin elanvändning, för att bättre förstå sitt användningsmönster. Försök tänka att effektkurvan ska plattas till, det vill säga undvika höga effekttoppar.

Många kommuner erbjuder dessutom kostnadsfri och opartisk energi- och klimatrådgivning.

När kommer VänerEnergi övergå till effekttaxa?

Vi arbetar just nu med att ta fram en effekttaxa utifrån förutsättningarna i vårt elnät. Exakt när vi kommer att införa effekttaxa är ännu inte klart men enligt lag ska det ske innan den 1 januari 2027.